Vårt plus

Jag skriver här så pass sällan så varje gång det blir ett inlägg här så blir det en update om vad som hänt den senaste tiden. Vi är redan inne i aprilmånad av 2018, vilket är helt sjukt vad tiden springer iväg. Läste att de senaste jag skrev här var i oktober och ja, det har hänt en del sedan dess. I början av december så plussade vi på stickan och är nu inne i vecka 23. Det är fortfarande helt overkligt och helt ofattbart, medans att det går in mer och mer att det är vår verklighet nu. Vi är så glada och lyckliga, samtidigt som det känns lite skrämmande och spännande. Men vi har kämpat för detta plus och är överlyckliga för de. 
 
I Mars ifjol bestämde vi oss för ta steget att försöka få ett plus. Först hade vi inställningen att "det händer när de händer", men mitt huvud hade inte en lika avslappnad inställning till det. Jag blev besviken varje gång mensen kom och när sommaren var förbi och vi hade varit oskyddade 6 månader, så fick jag mer och mer panik. Personer runt omkring mig blev gravida, och min ständiga fråga till dem var hur länge de hade försökt. I varje fall fick jag till svar "3 månader", eller på första försöket. Vilket gjorde att min panik bara växte ännu mer. Jag vet att man inte ska jämföra sig med andra, oavsett vad det gäller, men de är svårt att slå undan dem tankarna när man är så uppslukad av det och vill inget annat. Det skapas en rädsla, en rädsla att jag inte kan få barn. Jag blev mer och mer ledsen för varje mens som kom, och tillslut bestämde vi oss för att använda oss av "natural cycles" , där jag ska tempa mig varje morgon för att sedan få fram vilka dagar som jag är mest fertil och har ägglossning. Det tog två månader att hitta min ägglossning, och efter det så fick jag inte min mens. Ivriga jag gick och köpte ett test, och där stod jag på toaletten med det i handen och visste inte om jag inbillade mig ett plus eller inte, ett svagt svagt streck. Vi väntade 3 dagar till och tog ett nytt, där de visade ett starkare. ❤
 
Min graviditet har hittills varit jättebra. Jag har mått bra, lite trötthet och snorig. Började vid vecka 15 känna av ländryggen när jag lirade innebandy, men annars har allt fungerat bra. 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0